Tiden rinner iväg....

Jag kunde för allt i världen inte minnas min ålder i helgen, fick ta hjälp av min mamma för att ta reda på den..(jag suger på matte) och vi kom fram till att jag var närmre 30 än jag trodde. Vilket ledde mig till en mindre åldersdepression. Jag har alltid tänkt att jag har oändligt med tid att hitta den rätta. Att jag hinner skaffa mig det perfekta jobbet som jag älskar, att jag hinner ta den där jorden runt resan, att jag hinner träffa min blivande man innan 25 och vi gifter oss i en liten gullig kyrka ute på landet. Vi skaffar barn vid 27 och jag jobbar hemifrån som egen företagare. Det var min tio års plan... Som har gått rakt åt skogen. Jag är nu 26.. och är anställd inom vården. That's it! Finns inte mycket mer att säga om mig. Jag är en av dem tråkiga tjejerna som sitter hemma och spelar spel, flörtar med Ezio Auditore från Assasins Creed och känner mig allmänt patetisk. Så jag sitter och funderar nu, kanske man skulle ta nån av mina vänner? Jag har lätt för att bli nära vänner med killar. VÄN inte flickvän... men ibland händer det att nån av dem blir kär i mig, och oturligt nog för dem så klickar vi aldrig. Jag menar..jag vill ha den där passionen man känner första gången man ser varandra. Man ger varandra blickar, man ler utan att man tänker på det. Du kan inte sluta tänka på personen och när han smsar tänker du; Vill han ha mig? 

Var är den typen av kärlek? Finns den bara i drömmarnas land? Där mitt hus i Toscana också befinner sig?

Ska man nöja sig eller vänta på den rätta mannen/huset/jobbet/livet?

Jag tänker inte lova att du kommer att bli road, att du inte kommer att tröttna på mina dåliga dagar eller att du inte kommer att tänka WTF när jag flippar totalt ut och prioriterar en timmes spelande på game center istället för att äta (Jag räddar världen, dem zombiesarna kommer inte att dö utav sig själva! Tro mig, när zombie apocalypsen kommer kan jag nog lova dig att du vill ha mig vid din sida.) Men jag planerar nog att ändå ge dig alla smaskiga detaljer om mitt liv ändå. Namn kommer jag självklart att ändra efter tycke och jag kommer nog snacka väldigt mycket snusk. Så är du under 18... Ha som att du ändå inte skulle läsa det även om du vore 15, jag menar who are we kidding?! Jag såg min första porrfilm när jag var 10! Vad jag vill säga är att är du känslig och inte kan engelska så är nog inte denna bloggen för dig. Så är det tyvärr..smaken är som baken. 

But enough about me...let's talk about me!

Jag vill böla! Jag var i kyrkan idag och som vanligt vartenda gång lovsången kör igång vill jag storböla. Är så fed up med det! Jag menar give me a break! Visst jag har mycket att vara ledsen över men ärligt talat har jag varit med om värre! Jag hade mer/större problem när jag var 10 än nu. Jag har precis gjort slut med Liar boy. Ni kan gissa vad han gjorde på namnet liksom.. Och min vackra syster håller på att skiljas. Även om jag innerst inne är sååå glad över att detta ÄNTLIGEN händer. Hennes man var sjukt arrogant och jobbig. Dessutom var jag lite äcklad varje gång han kramades. Ni vet sån man som drar in en och luktar på håret och är allmänns äcklig. Så var han. BLÄ! Jag vet vad han ville, jag menar det är inte första gången en man försöker sånt så man lär sig att undvika dem och hålla dem på långt avstånd. Det är inte som när jag var nio, då hade jag verkligen ingen aning om varför mammas pojkvän ville visa mig hur hård en kuk kunde bli. Och min andra syster har åkt iväg utomlands med sin fästman för att jobba. Så här står man, den eviga stödet för mamma och syster som bryter ner. Som tur är har jag haft mina underbara vänner som har hjälp mig såå mycket. 

Pedobear är min bästa killvän. Han och jag går waaay back. Vi har varit vänner i typ tre år och har äntligen fått tillbaka kontakten efter ett års uppehåll. Han skaffade flickvän och glömde prompt bort mig... men nu mindes han helt plötsligt mitt nummer samtidigt som han och flickvännen började få problem. Så nej ingen boyfriend material där inte! Jag har honom som en KK when I feel like it, and i'm desperate enough for it.

A-love är den tjej vännen som har mest varit där för mig under denna perioden, och som vet mest av alla om vad som pågår. Hon är en bossig men huvudet på skaft kinda girl. 

to be continued

Love P